5:10 Kyrkans KaffeKvinnor

Fru Märta Nessén
Nessan var en parant änka eller frånskild, med minst en son och antagligen en dotter. Hon var pigg och rolig och lite kåt. Fru Nessén hade nära kontakter med Kyrklandet och det ryktades att hon var dotter därifrån. Det ryktades även att hon haft förbindelser med StorGustav och att något av hennes eventuella barn avlats därvid. Fru Nessén var beundrad och uppskattad av samtliga i kvinnogruppen för sin espri och sina kontakter med Kyrklandet. Hennes smeknamn Ärtan och Nessan säger allt. Marängbakelse med punschgrotta var hennes specialitet, och chokladmaränger med likörbomb var en annan. Bomber var hennes kreativa koncept och det uppskattades av herrar i alla åldrar. Hennes egna dito gick heller inte av för hackor, även om det inte har med saken att göra.

Fru Katarina Karlberg Wallink Dahmén
Katarina var akademiker, litteraturhistoriker med inriktning på Lasse Lucidor och Stagnelius och feminist. Hon avskydde Strindberg och var känd motståndare till Augustpriset. Katta var beundrad och lite fruktad av övriga i gruppen, för att hon kunde så många svåra ord och för att hon kunde ge så invecklade förklaringar till saker som dom andra redan visste, men som hon kunde få att verka så vetenskapliga och fina. Medan övriga i gruppen kunde säga att nån är en skitstövel, sa hon att han är exponent för patriarkala strukturer, eller bärare av uråldrig testosteronmättad indolens. Och det lät ju mycket mer sant än bara skitstövel. Katarina antogs ha varit gift med ett otal framträdande kulturpersonligheter under sin tid i Uppsala och Stockholm och mor till ett antal övergivna barn i båda städerna. Alltså fruktad och respekterad och gruppens matriark. Stor i orden och stor på jorden kan man säga. Trots den akademiska och politiska ryggsäcken var Katta ganska flirtig och benägen på karlar. Hennes bakverk hade en tydligt feministisk karaktär, med genitala metaforer. Bananbakelser var hennes specialitet, men marsipangrottan med sipprande bananlikörgrädde och den feminina kakan med spritmättad mandelbotten och djupröd svartvinbärslikör under krispigt hallonlikördragen sockerglasyr ska inte underskattas.

Fröken Berit Olsson
Berit kallades bara Berit. Hon må vara oansenlig som person, men hon var en mästare i bakverk och oslagbar i likörutveckling, samt glass. Somliga rykten ville förtälja att hon var mor till Korv-Olle och andra att hon var mor till StorGustav. Några fann dessa rykten osannolika, eftersom fröken Olsson var en ganska liten och tunn kvinna med små bröst, och dessutom försynt. Sen fanns det rykten som hävdade det dubbla moderskapet, men eftersom sådant beteende var olämpligt, och dessutom förbjudet i den lokala ordningsstadgan, var det bara förtäckta rykten, lite undergroundkultur. Det är sånt som kan uppstå i små samhällen, som inte har någon lokaltidning. Systrarna i kaffegruppen var lite avundsjuka på dessa rykten, men Berit tog saken med ro och lät sig inspireras till nya likörer och kreativa bakverk. Låt vara att Napoleonbakelsen till kafferepet var en enkel skapelse, men hemligheten låg i plattorna och likörgrädden. Poängen var att det skulle fungera, men inte märkas, förrän efteråt. Berits kreativa koncept var att imitera kända bakelser och göra dem värda att upplevas. Det var på den vägen hon kom att sälja bakelser i stor skala till Kyrklandet och Bästa Coffeshopen.

Fröken Elisabet Freiberg
Freiberg var det närmaste tant Gredelin man kan komma: lång och eterisk, var hon kaffegruppens skönande, med spetsar och små paraplyer som specialitet. Kännetecknande för hennes person var att man inte kallade henne Bettan, även om hon inte hade haft något emot det. Hon presterade häpnadsväckande smakfulla kreationer, i såväl klädsel som bakverk. Elisabet hade en vacker sångröst i det högre registret, nästan sopran. Enligt rykten hade hon lockelse till utomäktenskapliga förbindelser och wienklassikerna, särskilt Beethoven, som hon ansågs vara släkt med, men hon sjöng helst Schubert. Ständigt inbjuden till Kyrkokören vägrade hon dylika offentliga engagemang. Freiberg ansågs ha förbindelser med Axelson och Björnberget, eventuellt var hon mor till Axelson. Hon kreerade lätta och oemotståndliga bakelser, dekorerade med de mest osannolika ätliga blommor. Som konditor var hon var älskad och respekterad av alla och Elisabet kunde få vad hon ville, inom rimliga gränser och med beaktande av den lokala ordningsstadgan. Till kafferepet hade hon nöjt sig med krusbärslikörprincessbakelser dekorerade med rosenblad och violer.

Mademoiselle Ebba Hartvig
Ebba var en adelsdam med ett oklart förflutet. Hon hade anknytningar till både Kyrklandet och till Björnbergets gods. Rykten förtalte att hon hade barn med greven av Björnberget och att hon var mor till slashasen Axelson och Dragan i Olles Korv & Öl. I sin ungdom vackert blond, nu vackert färgad i varierande kulörer. Parant var bara förordet. Eftersom hon inte hade några uppenbara barn, antog man att hon och Berit var ett klassiskt par, och att hon var författaren. Ett rykte sa att det var hon som var mor till Sören, men eftersom det inte vann genklang föll det på hälleberget. Hon hade definitivt ett förflutet i Paris eller London och var ateist och radikal i sociala frågor, men ägde gods i Skåne och Danmark, och hade hemliga älskare och älskarinnor i Stockholm och Sundsvall. Egentligen visste man ingenting om Ebba Hartvig, utom att hon var utomordentligt vacker och elegant och bakade säregna bakelser med lakrits och konjak och massor med grädde, under ett skal av mystisk choklad, toppade med ett körsbär eller hallon, så att det såg lite sensuellt ut. Ebbas tuttar var ett känt varumärke i staden. Eftersom man inte visste så mycket om henne var hon både älskad och respekterad. Till kafferepet bidrog hon med sin chokladbakelse, som gjorde prosten så glad. Hennes konditoriella repertoar må vara begränsad, men i kaffegruppen var hon en omistlig ingrediens, särskilt med tanke på hennes internationella kontaktnät.

Vad ryktet inte förtalte, var att Ebba Hartvig faktiskt var mor till Korv-Olle och att hon verkligen hade haft förbindelse med StorGustav och att hon hade honom under sin vackra tumnagel.