– Nå, det spelar väl ingen roll vem som sjunger vilken stämma. Det viktigaste är att vi är oss själva, sa StorGustav. Det blev bra, men inte riktigt som det var tänkt, när Gustav och Annie sjöng Procol Harum ”A whiter shade of Pale”. Det verkade som att dom inte kunde bestämma sig vem som skulle vara ”whiter”, ”shade ”…
Läs mer
Dagen därpå, när Sören och Annbritt satt och halvlåg och övade på orgeln och varandra, firandes att orgeln var räddad i kyrkans famn, kom StorGustav på ovälkommet besök, maktbesök. – Det här med B som i Bach och Beethoven var ju bra och musik som är godkänd av arbetarkommunen och en uråldrig socialdemokratisk tradition, deklarerade han med en stämma, som…
Läs mer
Sören kände sig hemma i Övrenedre och umgicks med societeten. Han var skollärare, tillika rektor, så han var ju societet. Och han var präst och klockare, och kunde även spela vissa psalmer. Till en viss del i alla fall, mer än den förre klockaren och den förolyckade prästen i alla fall. Han kunde även intonera vissa stycken, som hade viss…
Läs mer