Det var måndagsmorgon, mitt i försommaren när pingsten just hade dragit förbi och han låg och drog sig i sängen. Välförtjänt, tyckte han. Det hade varit en ansträngande söndag. Söndagen är ju vilodagen för alla människor, alla kristna människor. Men för honom var det arbetsdagen med stort A. Det hade börjat bra, och det fortsatte bra. Men nu var det…
Läs merSörens påskpredikan
Allis sov, som det verkade, djupt. Sören kände så stor sorg över att behöva lämna henne. Här uppe i den karga och kalla – ja, speciellt kargt var det väl inte, men kallt var det – i den här kalla ödemarken, ja ödemark var det ju inte heller, det var ju en förfärlig massa folk runtomkring hela tiden och fler…
Läs merKyrkokören
– Jag hoppas att du inte tar illa upp om jag involverar din dotter som körledare och dirigent för kyrkans kvinnokör, sa Sören. Kyrkokören kallar vi den.– Nähä, och vad kan det innebära och varför. Vilka speciella kriterier gäller för ett sådant engagemang? undrade StorGustav.– Hennes höfter är runda och mjuka och bysten rund och ganska fast, men det är…
Läs merAllis vårdinrättning
Det blev ju så, att stugan blev för trång. När Allis satt och myste i den mysiga lärarbostaden och Sören var ute och umgicks med societeten i kyrkan. Var och varannan dag och kväll och ibland var det nattjänstgöring. Så Allis gick över bron och ned på stan till det första, möjligen enda, evenemang som fanns. Det var KorvOlles korvkiosk,…
Läs merGustav manipuleras
– Nå, det spelar väl ingen roll vem som sjunger vilken stämma. Det viktigaste är att vi är oss själva, sa StorGustav. Det blev bra, men inte riktigt som det var tänkt, när Gustav och Annie sjöng Procol Harum ”A whiter shade of Pale”. Det verkade som att dom inte kunde bestämma sig vem som skulle vara ”whiter”, ”shade ”…
Läs merStorGustav enrolleras
Dagen därpå, när Sören och Annbritt satt och halvlåg och övade på orgeln och varandra, firandes att orgeln var räddad i kyrkans famn, kom StorGustav på ovälkommet besök, maktbesök. – Det här med B som i Bach och Beethoven var ju bra och musik som är godkänd av arbetarkommunen och en uråldrig socialdemokratisk tradition, deklarerade han med en stämma, som…
Läs merAnnbritt
Sören kände sig hemma i Övrenedre och umgicks med societeten. Han var skollärare, tillika rektor, så han var ju societet. Och han var präst och klockare, och kunde även spela vissa psalmer. Till en viss del i alla fall, mer än den förre klockaren och den förolyckade prästen i alla fall. Han kunde även intonera vissa stycken, som hade viss…
Läs merMysteriet Elsa
Så satt dom åter i Elsas trevliga kök och fikade gammalt kaffe. Andersson och Sören hade gått in i detalj om renoveringen av prästgården och Sören visade sig ha kyrkans spenderbyxor på sig. Andersson undrade i sitt stilla sinne hur den utfattiga kyrkan plötsligt fått såna tillgångar, men sånt frågar man inte om, som bonde i Kyrklandet. – Jomen berätta…
Läs merTvå boenden
Plötsligt bostadslösa stod Allis och Sören i vestibulen till sin älskade skola. Dom hade varit alltför duktiga för sitt eget bästa. Husvilla var bara förordet. Framtiden såg dyster ut och på väg ut i senvinterkylan fick dom syn på två oansenliga grå dörrar, som dom i sitt fokus på dörrsmälleri förbisett. Dom öppnade den högra dörren och väntade sig en…
Läs merGymnastik och hemlöshet
Även i fråga undervisningen i gymnastik och idrott fick Allis stryka på foten inför de manliga strukturerna. – Jag tycker vi kunde ha dans med hångel i ett klassrum, som vi gör om till gymnastiksal, eller hur? Bugg och disko och jazzdans, det är jag rätt bra på. Och diskokula. – Nej Allis, det går inte alls. Det här är…
Läs mer